Recension: Brooklyn’s Finest

Brooklyn’s Finest handlar om hur tre polisers öden sammanvävs till ett slut som vi så många gånger har sett förr. Det börjar bli lite för många likadana filmer nu känner jag. Filmer som byggs upp på samma sätt och avslutas på samma sätt. Egentligen gillar jag drama-thrillers om väldigt olika poliser vars öden lutar åt olika håll, men i den här filmen regisserad av Antoine Faqua, som tidigare har gjort Shooter, Training Day och Tears of the Sun, är det inte alls berättat på ett tillräckligt skickligt sätt.

Filmens första Brooklyn-polis heter Eddie (Richard Gere). En gammal veteran som bara har en vecka kvar till pensionen. Han kunde inte bry sig mindre om att göra sitt jobb, men fortsätter ändå, även när han får höra att han ska få träna nykomlingar, något han verkligen inte tycker är kul. Sedan har vi Sal (Ethan Hawke), en man i polisstyrkan som desperat försöker ta hand om sin familj, med en gravid och sjuk fru samt flera barn. Hans största mål är att flytta från deras hus då möglet i väggarna ger hans fru svår astma. Den tredje och sista polisen kallas för Tango (Don Cheadle), en infiltratör i Brooklyns hårda, undre värld. Han kämpar varje dag för att bli en riktig polis, då han inte klarar av den undre världen som han befinner sig i.

De tres historier är otroligt tråkiga och gamla. Man har sett allting förut, det mest lyckade exemplet har vi i The Departed, där Leonardo DiCaprio, Matt Damon och Jack Nicholson spelar huvudrollerna. Den filmen skiljer sig en hel del från Brooklyn’s Finest, men består ändå av samma grundprincip. Tre män med helt olika syner på livet som krockar i en kolossal och explosionsartad sammanvävning.

För mig är storyn alldeles för tunn. Det finns inget djup i karaktärerna då man inte riktigt kan sympatisera med dem på samma sätt man skulle vilja. Skådespeleriet är bra, det är det. Det är i storyn som den här filmen verkligen faller. Jag skulle vilja att den klipptes ned en hel del då tempot för mig är alldeles för segt. När man ser på filmen känns det ibland som man står och trampar i lera men inte kommer någon vart. Filmen i sig är helt okej. Brooklyn presenteras på ett mörkt och snyggt sätt, vilket skapar en rätt bra stämning rätt igenom.

Jag var relativt besviken efter filmen. Jag ville ha en hårdkokt polisfilm i stil med We Own the Night, men fick en seg och ganska tråkig film som skulle mått gott av att klippas till ordentligt. På grund av att storyn är så pass återanvänd i Hollywood så var filmen alldeles för lång och händelsefattig för att få grepp om mitt intresse.

Betyg: 2 av 5